Symbios på Spring street
Vi lever i symbios, jag och min värdinna på Spring street i Santa Cruz. Jag kommer med skörden, lämnar den i hennes kök och hon tillagar den. Jag får kryddstarka marockanska soppor, fylld pasta, sallader och matlagningstips. I utbyte får hon gratis råvaror att experimentera med. Vet du hur ett symbiotiskt förhållande ser ut i växtriket till exempel mellan ärtväxter och bakterier?
Idag sår bondbönor (Vicia faba) på fälten och pratar om symbios mellan ärtväxter, Fabaceae på latin, och bakterier. Det finns bakterier, till exempel Rhizobium, som lever i små blåsor på ärtväxters rötter. Bakterien kan ta upp kväve från luften i jordens porer, hålla kvar det och gör det tillgängligt. Det är något som växten inte kan göra själv. Detta kallas för kvävefixering. På detta sätt kommer nytt kväve in i systemet. Vad får bakterien ut av detta? Eftersom att det är ett symbiotiskt förhållande det vill säga att det gynnar båda parter får även bakterien något, nämligen kolhydrater! Alla blir glada!
När vi odlar ärtväxter för att tillföra kväve kallar vi det för gröngödsling. Plöjer du dessutom ner grödan när den växt färdigt (helst när den blommar) så tillförs massa näring till jorden och nästa växt som planteras där.
Vad är då fördelarna med mer kväve till växten? Kväve är livsviktigt. Alla växter behöver kväve för att göra proteiner och DNA för att växa. Vi människor består också av kväve, hela 3% vilket motsvarar 2,1 kg av vår kroppsvikt (räknat på en människa som väger 70 kg). Läs här så får ni veta mer!
Vet du vad kväve är? Kväve (Na) är ett gasformigt grundämne, det sjätte vanligaste i universum. "Det finns i solen, stjärnor och det interstellära mediet. På jorden finns kväve och kväveföreningar i atmosfären, jordskorpan och hydrosfären" (ne.se).
